Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Miljö och klimat

Publicerat av: Annika Johannesson ·

Huvudinnehåll

Miljö och klimat påverkas av våra energival. Alla behöver energi. Vi vill ha ljus och värme när det behövs och ibland även kyla. Samtidigt påverkar all energiproduktion miljön och ofta även klimatet. Därför har det betydelse hur du och jag använder energi och vilka energival vi gör. Men det finns också mycket energiproducenterna kan göra - och gör - för att minska påverkan på miljö och klimat så mycket som möjligt.

Lite förenklat kan energi beskrivas som en kraft som sätter något i rörelse. När energi frigörs och omvandlas börjar bilen rulla, vattnet koka och du orkar tänka och springa. Energi som kan användas om igen, som vattnet som forsar, träden som växer upp igen, vind och sol, kallas förnybar. Andra energikällor, som har stor negativ påverkan på klimatet är fossila, som naturgas, kol och olja. De räknas som icke förnybara eftersom  de finns i begränsad omfattning och behöver många miljoner år för att bildas. I Sverige kommer cirka en tredjedel av elen från kärnkraft, som görs av uran. Den är inte fossil, så den påverkar inte klimatet, men den är inte heller förnybar. 

I Sverige når vi klimatmålen

Idag är de flesta medvetna om att klimatet hotas. Klimatkrisen har orsakats av stora utsläpp av koldioxid från fossila bränslen, som leder till att jorden värms upp och stora glaciärer smälter. Under 2016 trädde FN:s internationella klimatavtal i kraft. Världens ledare har enats om att stoppa klimatutsläppen, så att temperaturhöjningen ska stanna under 2 grader. Många tvivlar på att det kommer att ske tillräckligt snabbt och det ifrågasätts också om det räcker. Oavsett vad som är rätt behöver de fossila utsläppen minska snabbt.

I Sverige ligger vi ganska bra till. I uppvärmningen finns idag bara 6 procent fossilt kvar. I elproduktionen är det bara 2 procent. Inom industrin har utsläppen också minskat men det finns mer att göra. Här kan både el och fjärrvärme vara alternativ. Stora industrier, som stålverk, har svårt att byta ut de fossila bränslena eftersom de behöver mycket höga temperaturer, men det pågår arbete för att utveckla alternativ även där, bland annat genom att använda el.

En stor del av Sveriges klimatutsläpp kommer från fordonssektorn. Merparten av alla fordon drivs fortfarande med bensin, diesel och olja. Det behövs en snabb omställning till biodrivmedel och el, som kan ersätta de fossila bränslena. Det sker redan mycket utveckling åt det hållet men energibranschen kan bidra ännu mer, med rätt villkor. (Läs mer om fossilfria fordon här).

Det internationella klimatavtalet

Vid FN:s klimattoppmöte i Paris (COP 21) i december 2015, enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från år 2020. Avtalet trädde i kraft (ratificerades) innan ett år var till ända i och med att  tillräckligt många länder hade undertecknat det. Då diskuterades bland annat utvecklingen av regler för att nå målen. De ska fortsätta att diskuteras framöver, för att beslutas 2018.

Globala målen för hållbar utveckling

Inom ramen för FN har världens ledare förbundit sig till sjutton globala mål för hållbar utveckling. De ska bidra till att utrota extrem fattigdom, minska ojämlikhet och orättvisa och för att lösa klimatkrisen. Ett av de sjutton målen är mål 7, Hållbar energi för alla. 

Även målen Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (9), Hållbara städer och samhällen (11), Bekämpa klimatförändringen (13) och Ekosystem och biologisk mångfald (15) hänger på olika sätt tydligt ihop med energifrågan.

Enligt en rapport från Energimyndigheten kan man faktiskt till och med hitta en koppling till samtliga 17 hållbarhetsmål.

Du kan läsa mer om Globala Målen här.

Sveriges miljömål

Sverige har också egna miljömål. Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål.

Riksdagens definition av generationsmålet lyder så här: "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."

Generationsmålet innebär att det som behövs för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation efter att systemet infördes år 1999. Det ska vara uppfyllt år 2020. Vid uppföljningen 2016 ser det ut att vara en del kvar, även om mycket går åt rätt håll.

Naturvårdsverket bedömer att vi bara kommer att klara två av sexton miljökvalitetsmål inom utsatt tid, medan fyra etappmål troligen är uppnådda eller nära att nås. Myndigheten pekar på att miljöarbetet är framgångsrikt inom många områden men att nuvarande styrmedel inte är tillräckliga för att nå målen till år 2020. Vi behöver helt enkelt göra mer.

Läs mer om elens, respektive fjärrvärmens miljö- och klimatfrågor via länkarna till höger på sidan.